Landscapes and landscapes of our souls
Review Nov, 1994
– For me, there has never been a question of a choice about what I should do with my life. To photograph is the only option.
The words represent the American photographer Curt Richter. His photo exhibition of portraits and landscapes is currently on display at the gallery Zone in Helsinki. Curt Richter uses a technique, which nowadays is pretty rare. He reaches backwards at least sixty years in the photographic history and uses an old-fashioned big accordion camera and platinum copying in preparation of his photos. The technology was widely used by portrait photographers in the 1800s but fell away as clumsy and slow during commercial shooting development in the 1930s. In Richter’s exhibition now in Helsinki we see more than commercial photography. Landscape and portraits with platinum technology counterweighs the photography work that he otherwise feeds on. Photos made with platinum technology have a matte finish. The characteristic depth of the image is created by the platinum in the paper fibers.
– I use this technique because it gives a depth to what I photograph. All artists create “objects”. I want my objects, photographs, to outlive myself. Moreover, platinum-processing is a slow process. It makes the work even more fascinating. I can follow the slow progress the same way that parents can see their children grow and develop, says Richter.
– Some landscapes also have their own development process, which is almost independent of my actions. When I shoot landscapes, I reach for something that is completely untouched by human hand. I wish to capture a feeling, a spiritual landscape that I find in the countryside. Therefore, it can sometimes take several years before I want to reveal my pictures to anyone.
The provinces have seen Curt Richter photographing outside New York City, in rural areas. Here one can discern a clear difference between a Finnish and an American view of nature. In New York, nature is not present; therefore, it is perhaps possible to see and search for a soul landscape also in nature. For us, nature is too close to us to even necessarily perceive it as a landscape.
– The landscape and portrait shooting is all about the same thing, says Richter.
– In both cases, I feel beyond what appears on the surface. I try to capture the soul or mood which is not present in the moment. I want to see something more than their look, says Richter.
Curt Richter’s landscapes and portraits are on display at Gallery Zone on Skarpskyttegatan 11 in Helsinki. The gallery is open this fall and gallerist Sari Nurminen wants to offer versatile photographic art to wider audiences.
– Photo is nothing strange. I hope people will come here to see various kinds of images. Curt Richter’s black and white landscapes and portraits represent a fairly traditional style, but I have also seen strong, expressive color pictures in autumn previous exhibitions, says Nurminen.
– We see the images around us all the time, in newspapers and advertising. I want to show that photography, also here as Boija perceived, is an artform, states Sari Nurminen.
Keth Strömdahl
Click here to read original article in Swedish
Landskap och själslandskap
– För mig har det aldrig varit fråga om något val om vad jag skall göra med mitt liv. Att fotografera är den enda möjligheten. De orden står den amerikanska fotografen Curt Richter för. Hans fotoutställning med porträtt och landskap finns för närvarande utställd på fotogalleri Zone i Helsingfors.
Curt Richter använder en teknik som nuförtiden är ganska sällsynt. Han har gått minst sextio år tillbaka i den fotografiska utvecklingen och använder en gammaldags stor dragspelskamera och platinakopiering vid framställandet av sina bilder. Den tekniken användes allmänt av porträttfotografer på 1800-talet men föll bort som klumpig och långsam i den kommersiella fotograferingen på 1930-talet. I Richters fall är det inte heller fråga om kommersiell fotografering på den utställning som nu finns i Helsingfors. Landskap och porträtt med platinateknik är mot vikten till det fotograferingsarbete som han i övrigt livnär sig på.
Foton som framställts med platinateknik har en matt yta. Det karakteristiska djupet i bilden skapas genom att platinan sätter sig i papprets fibrer. Dessutom är platinafoton mycket långlivade jämförda med foton som kopierats med modernare metoder.
– Jag använder den här tekniken eftersom den ger ett djup åt det jag fotograferar. Alla konstnärer skapar ”föremål”. Jag vill att mina föremål, fotografierna, skall leva längre än jag själv. Dessutom är platina-processen en långsam process. Det gör arbetet ännu mer fascinerande. Jag kan följa med den långsamma utvecklingen på samma sätt som föräldrarna kan se sina barn växa och utvecklas, säger Richter.
– En del landskapsbilder har också en egen utvecklingsprocess, som är nästan oberoende av mig. När jag fotograferar landskap vill jag avbilda sådant som är fullständigt orört av människohand. Jag vill fånga en känsla, ett själslandskap, som jag finner i landskapet. Därför kan det ibland gå flera år innan jag vill visa bilderna åt någon.
Landskapen har Curt Richter fotograferat utanför New York, på landsbygden. Här kan man skönja en tydlig skillnad mellan en finländsk och en amerikansk syn på naturen. I New York är naturen inte närvarande; därför är det kanske möjligt att se och söka ett själslandskap också i naturen. För oss är naturen för nära inpå för att vi ens nödvändigtvis skall uppfatta den som ett landskap.
– I landskaps- och porträttfotograferingen är det egentligen fråga om samma sak, säger Richter.
– I båda fallen söker jag känslan och något utöver det som syns på ytan. Jag försöker fånga själen eller en sinnesstämning som inte är närvarande i ögonblicket. Därför tittar människorna jag fotograferar inte in i kameran. Jag vill se något mer än deras blick, säger Richter.
Curt Richters landskap och porträtt finns utställda på galleri Zone på Skarpskyttegatan 11 i Helsingfors. Galleriet är nyöppnat för i höst och galleristen Sari Nurminen vill bjuda på mångsidig fotokonst för en bredare publik.
– Foto är inget konstigt. Jag hoppas folk kommer hit för att se på olika slags bilder. Curt Richters svartvita landskap och porträtt företräder en ganska traditionell stil, men jag har också visat starka, expressiva färgbilder i höstens tidigare utställningar, berättar Nurminen.
– Vi ser ju bilder omkring oss hela tiden, i tidningar och som reklam. Jag vill visa att fotot också här skall böija uppfattas som en konstform, fastslår Sari Nurminen.
Keth Strömdahl Review Nov, 1994